V-4 Vraket vid Vindskärsvarv i Sundsvall

Slutrapport från fältarbete i Marinarkeologikurs 1999

Innehållsförteckning

Sammanfattning
Bakgrund
Syfte
Mål
Avgränsningar
Tidplan
Metoder och arbetssätt
Översiktlig aktivitetsplan
Aktivitetsbeskrivning
Resultat
Diskussion
Bilaga 1 - Dag 1 och dag 2
Bilaga 2 - Scematisk bild över vraket, främre delen

Sammanfattning

Vraket V-4 vid Vindskärsvarv i Sundsvall har under en helg i november 1999
varit föremål för ett fältarbete i en översiktskurs i marinarkeologi.

De sju deltagarna skulle genom att mäta vraket V-4 samt en mindre vrakdel
kunna prova och utvärdera olika mätmetoder under vatten.

Rep spändes mellan land och vrakdelarna, måttband fästes på babord sida
och diverse mätningar utfördes.

Det kravellbyggda skrovet är ca 43 x 8 m och är nitat med järndymlingar.
Den mindre vrakdelen kan med stor sannolikhet sägas tillhöra V-4.

Måttband och tumstock visade sig vara lämpliga redskap att använda under
vatten och tack vare att sikten var så bra gav videofilmning en bra helhetsbild över vraket.

Resultatet skulle förmodligen blivit annorlunda om deltagarna i förväg fått prova
att använda redskapen under vatten, med fördel under ledning av erfarna användare.

Trots den okunskap deltagarna hade av undervattensmätning kunde ändå
mätresultat tas fram och alla hade roligt och lärde sig mycket!

Bakgrund

Under hösten 1999 har sju hängivna deltagare gått en översiktskurs i marinarkeologi. Kursen har bestått av både teori och praktik. Den teoretiska delen av kursen har varit under ledning av Lennart Högberg och bedrivits både i Sundsvalls Sea Adventures lokaler samt på biblioteket. Lärare under den praktiska delen har varit Ricky Thoor.

Denna rapport beskriver kursens sista del, dvs det fältarbete som gjordes på ett vrak liggande N-Ö Oljehamnen Vindskärsvarv, benämnt V-4. Vraket är tidigare känt men ej dokumenterat.

Syfte

Syftet med projektet har varit att prova och utvärdera olika mätmetoder under vatten. Dessutom att mäta upp V-4 och en mindre vrakdel liggande närmare land samt att jämföra dessa båda vraks likheter och olikheter ur ett skeppsbyggnadstypologiskt perspektiv.

Mål

Målet var att mäta upp en sida av V-4 (längd, spantens placering och bredd, vraksidans lutning samt relingens höjd över botten) och att utifrån detta kunna utvärdera de använda mätmetoderna samt utröna om den mindre vrakdelen kan härstamma från V-4 vraket.

Arbetet skulle filmas och dokumenteras i form av en rapport innehållande bl a vy över vraksidan.

Förhoppningsvis skulle våra erfarenheter från arbetet kunna ge idéer till att förbättra kursen.

Avgränsningar

Med tanke på att vi hade brist på erfarenhet från denna typ av arbete samt att tiden var knapp avgränsade vi oss till att endast schematiskt dokumentera ena sidan av vraket och endast mäta längd och bredd på den mindre vrakdelen närmare land.

Tidplan

Fältarbetet utfördes under två dagar helgen 30-31/10-99 då fyra dyk gjordes. Två kompletterade dyk utfördes av en grupp den 7/11 och 13/11. Bägge dessa dyk avbröts på grund av mycket dålig sikt och gav lite mätdata i utbyte, därför är akterpartiet ofullständigt uppmätt.

Metoder och arbetssätt

De sju deltagarna delades upp i grupper. Se bilaga 1 för de olika grupperna och dyken.

Vid dokumentationen har tillvägagångssättet varit att utnyttja enkla hjälpmedel som:

• måttband 50 m
• tumstock
• ritskivor
• vattenpass
• kompass
• rep
• trälist
• enkel boj

Vraket och lite av dykarnas arbete har även videofilmas.

Översiktlig aktivitetsplan

Nedanstående punkter beskriver de olika aktiviteterna som planerades att utföras.

• Boja ut det mindre vraket
• Fästa lina mellan vraken
• Fästa måttband med nubb
• Loda höjden från botten
• Mäta spantens placering och bred
• Filma, översikt av vraket samt enskilda aktiviteter
• Mäta längd och bredd på mindre vraket
• Sammanställning och utvärdering

• Presentation i form av en rapport

Aktivitetsbeskrivning

Den mindre vrakdelen, som låg närmare land utmärktes med en enkel boj.

Därefter skulle ett rep spännas därifrån till V-4 men missuppfattning uppstod och repet kom att spännas även från V-4 och mot land. Mindre panik uppstod då repet var för kort. I sista sekunden lyckades repet skarvas på vilket visade sig vara lyckat eftersom det underlättade för dykarna när de då bara behövde följa repet till och från V-4 vraket och land.

Ett måttband uppspändes på babordssidans översta bord och spann, för att erhålla fasta positionsangivelser på vraket. Då babordssidan är den mest intakta delen på vraket V-4, så koncentrerades mätningarna på den.

Med måttband mättes vrakets längd och bredd. Med tyngd i änden på måttbandet lodades och noterades babordssidans höjd över botten.

Med tumstock i gul plast och med vit ritskiva, ca:40x30 cm, uppmättes spantens och bordens tjocklek, bredd, höjd och viss placering på vraket.

Skrovsidans bukighet mättes med måttband med tyngd som lod, för att mäta höjden från botten. Vattenpass med fasttejpad träkäpp och tumstock överst användes för att få måttet vågrätt in mot skrovskivan.

Vattendjupet mättes med dykdator.

Resultat

Nedan redovisas resultatet av de mätningar som gjorts, se bilaga 2
för schematisk skiss av vraksidan.

V4
Total längd:    43 m
Total bredd    8,5 m vid 10 m från stäven
Bordsidan slutar vid     24 m
Bordens mått:     20 x 10 cm

Antal bord vid olika avstånd från stäven:

Bordens höjd över botten vid olika avstånd från stäven:

Pos: 120° (främre partiet)
Pos: 100° (bakre partiet)

Skrovet är kravellbyggt och nitat med järndymlingar, ingen kopparförhydning förekommer.

En stor del av skrovets överdel, speciellt i fören, har kapats med såg vilket utvisas av jämna brottytor.

Den mindre vrakdelen

Total längd:    13,8 m
Total bredd:    4,2 m
Spant:        25 x 36 m
Pos: 230°

Diskussion

Arbetsmetoder

De mätmetoder vi använt med måttband, tumstock och ritskiva fungerar utmärkt under vatten. Att föredra är måttband med meterangivelsen ofta utsatt, samt ritskiva med cm mått utsatt på skivans kanter.

Metoden med vattenpasset, var ej tillförlitlig och måste utvecklas.

Videofilmningen var det ett utmärkt hjälpmedel vid åskådliggörande av vrakets helhet, särskilt vid så bra sikt som rådde under arbetshelgen.

Arbetssätt

Vrakdokumentation skall inledas med en vrakrunda för samtliga medverkande dykare och därefter kan gruppernas uppgifter placeras, då samtliga har en bild av Vraket.

Utnyttja tiden. Noggrann placering av gruppernas arbete, för att inte vara i vägen och störa varandras arbete.

Efter varje dyk, pricka av vad varje grupp utfört och vad som är kvar och ordentlig paus mellan dyken och matrast. Vi jäktade helt i onödan och glömde en massa uppgifter.

Vara klar i gruppen , vad som ska göras och hur, på land innan dyket.

Jämförelse

Den mindre vrakdelen, uppvisar stor överenskommelse i material och byggnadssätt med V-4, så vi kan med stor sannolikhet anse denna del tillhöra vrak V-4.

Kursförbättring

Mer tid, lagt på metoder för uppmätning och registrering av vrak. Både praktiska övningar på torra land och i vattnet.

Bilaga 1 - Översikt dag 1 och dag 2

DAG 1, lördag 30/11

Samling Oljehamnen kl 08.00

Medtag

extra flaska från butiken

Dyk 1

Dyk 2

Dag 2, söndag 31/11

Samling Oljehamnen kl 09.00

Dyk 1

Dyk 2

Bilaga 2 - Schematisk bild över vraket, främre delen

Deltagare   
Rose-Marie Forsberg, Christine Holmgren, Ann-Marie Bruce,   
Jack Rönnström, Mats Jansson, Patrik Wiklund, Åke Lindkvist   

Lärare
Ricky Thoor
Lennart Högberg